Ätstörningar – en översikt
Av: NHI.no
Anorexi är ett tillstånd med förvrängd
självbild. Man ser sig själv som överviktig trots att kroppsvikten ofta är
lägre än vad som är normalt i förhållande till längden. Detta leder till extrem
bantning och svält för att gå ner i vikt ytterligare. Många känner sig mindre
värda och/eller otillräckliga – ångest, tvångstankar och humörsvängningar
förkommer ofta.

Anorexi visar sig ofta genom att
matvanor och generell hållning till mat ändras. Man har ofta ett få antal
livsmedel i sin kosthållning och man väljer ofta dietmat och små måltider.
Svält förekommer ofta efter en tidigare period av övervikt varpå det uppstår en
önskan om att bli smalare och tunnare. Många känner en intensiv hunger och blir
besatta av mat, en inre oro som man ofta lugnar något genom fysisk aktivitet.
Detta leder i sin tur ofta till överdriven träning som ökar förbränning och
matsmältning samt leder till ytterligare viktnedgång.
Undernäringen innebär så småningom att
krafter avtar och att koncentrationsförmåga minskar. En del får också
sömnproblem och känner sig uppstressade och ängsliga. Känslan av att känna sig
uppsvällda och obekväma efter måltider samt ängslan för att gå upp i vikt,
leder ofta till att man framkallar kräkningar.
Undernäring ger förstoppning med hård
och knölig avföring. Laxermedel och vätskedrivande medel används för att
reducera vikt ytterligare.
Förekomsten av anorexi har ökat
senaste åren. Det kan även finnas ett mörkertal där mildare fall av sjukdomen
inte upptäcks. Man antar att 90 % av patienterna är unga kvinnor, men det har
ökat även bland män.
Vad orsakar ätstörningar?
När det gäller orsaken till varför
vissa utvecklar anorexi kan det finnas flera tänkbara orsaker. Biologiska, psykologiska
och sociala faktorer spelar samman.
Rädsla för mognadsprocessen i tonåren
är en av dessa faktorer. Under denna tid sker stora fysiska förändringar och
dessutom nya psykiska och sociala utmaningar. Hos tjejer förändras kroppen
betydligt och kroppsfettet ökar. Detta kan medföra ett behov av att känna att
man vill kontrollera vikten och anorexia börjar ofta med en bantning efter en
period av övervikt.
Personligheten hos anorektiker präglas
gärna av perfektionism som kan vara på gränsen till tvångsbeteende.
Beroendebeteende är ett annat typiskt tecken.
Patienterna med anorexi har sällan
problem i skolan före sjukdomen men de uppstår ofta till följd av den. Man
finner också ökad förekomst av depressiva symptom bland dessa patienter.
Det finns ingen typisk ”anorexifamilj”
där sjukdomen ofta uppstår. Man har funnit att det ofta förekommer olika former
av kommunikation- och samvarostörningar. Andra faktorer av betydelse är ofta
ökad förekomst av viktproblem, fysisk och psykisk sjukdom och alkoholism.

Dagens krav att prestera och lyckas
spelar också en roll för utveckling av anorexi. Detta är också gärna knutet
till de kvinnliga ideal som säger att man ska vara attraktiv och smal.
Speciellt stark är denna fokusering på vissa grupper som t ex balettdansare,
modeller och gymnaster.
Efter en period av undernäring och
svält sker hormonförändringar, förändringar i ämnesomsättning och i hjärnan (i
områden som styr hunger- och mättnadskänslor) som gör att det är lättare att
upprätthålla sitt tillstånd.
Hur diagnostiseras detta?
Läkare bör kartlägga en del centrala
förhållanden i sjukdomshistorik. Detta gäller både rent fysiska men även
psykiska. Närmare upplysningar om viktnedgång och patientens egen
kroppsuppfattning bör vara centralt.
Det bör också ske en grundlig
undersökning för att kontrollera att det inte har uppstått någon skada till
följd av ätstörningen.
Vid tecken på komplikationer bör
läkaren hänvisa till sjukhus där fler undersökningar kan utföras vid behov.
Hur behandlas man?
Målet med behandlingen är att
stabilisera näringsintaget och vikten. Detta sker genom en försiktig
kontrollerad viktökning under uppsikt och man försöker också att dämpa fysisk
aktivitet. Det är också viktigt att bidra till självständighetsutveckling, ökad
självkänsla, sund självbild och att minska patientens kontrollbehov.

Medicinsk behandling kan vara aktuell
vid långvarig frånvaro av menstruation. Det kan då ges medicin som stimulerar
eller efterliknar kroppens hormoner och som ger menstruation (t ex p-piller).
Sådan behandling förebygger även risken för benskörhet efter 50-års ålder.
Antidepressiv medicinering kan också
vara aktuellt i vissa fall.
Familjeterapi kan även vara nödvändigt
i de fall där man tror att kan finnas problem i familjemiljön som kan vara
bidragande till sjukdomen. Andra aktuella behandlingsmetoder kan vara
individuell behandling med föräldrarådgivning, gruppterapi och miljöterapi som
innebär att man läggs in på en barn- och ungdomspsykiatrisk avdelning.

Behöver man stöd och hjälp så finns
det flera grupper man kan ta kontakt med.
Enligt sjukvårdslagen har du som
patient rätt till bidrag för att täcka utgifter till tandvård när sjukdomen har
påverkat tandhälsan.
Hur ser framtidsutsikterna ut?
Det är flera faktorer som bidrar till
att sjukdomen kan bli kronisk. För det första sker det förändringar i kroppen
vid svält (hormonella och på ämnesomsättning) som bidrar till att tillståndet
kan upprätthållas. Svält leder till att man blir mer besatt av mat vilket gör
att det kan vara svårt att koncentrera sig på annat. Detta i sin tur kan leda
till att intressen och dylikt blir lidande och man isolerar sig socialt.
Matsmältningsbesvär som förstoppning
ger känsla av uppblåsthet och förstärker behovet att fortsätta svälta sig. Ökat
intag av sötningsmedelssötade drycker bidrar till besvären i magen. Andra
faktorer som kan leda till kroniska besvär är att man har en förvrängd
kroppsuppfattning som gör att små viktökningar ger känsla av tappad kontroll.
Att man känner tillfredställelse när man går ner i vikt är en annan sådan
faktor, samt att man då känner glädje av att kroppen blir magrare.

Dessutom kommer olösta
familjekonflikter, exempelvis kring självständighet och utbrytning, samt
omgivningens ökade uppmärksamhet i samband med sjukdomen leda till att man
trivs i patientrollen.
Omkring hälften av de som lider av
anorexi blir friska. 30 % blir bättre och 20 % får ett kroniskt tillstånd. Vid
kronisk anorexia är dödlighet ökad då livsviktiga organ blir försvagade till
följd av kronisk svält. Har sjukdomen varat länge med upprepade inläggningar är
prognosen dålig. Många upplever återfall.
Komplikationer till följd av svält är
rubbad vätske- och elektrolytbalans (natrium, kalium och klor i blodet),
långvarig frånvaro av menstruation, kroniskt progression och död. Runt 5 % dör
av sjukdomen, oftast på grund av undernäring med akuta följder eller självmord.
Att leva med ätstörningar
Mat spelar en viktig roll i
familjelivet och ätstörningen skapar ofta konflikter. Det kan vara svårt att ta
sig igenom en behandling ensam och det är därför viktigt att man får stöd från
sina närmaste.
annons:

















