Träning Fettförbränning Kost Kosttillskott Profiler Verktyg Forum Framsidan

Ätstörningar – en översikt

Av: NHI.no

Anorexi är ett tillstånd med förvrängd självbild. Man ser sig själv som överviktig trots att kroppsvikten ofta är lägre än vad som är normalt i förhållande till längden. Detta leder till extrem bantning och svält för att gå ner i vikt ytterligare. Många känner sig mindre värda och/eller otillräckliga – ångest, tvångstankar och humörsvängningar förkommer ofta.

 

Anorexi visar sig ofta genom att matvanor och generell hållning till mat ändras. Man har ofta ett få antal livsmedel i sin kosthållning och man väljer ofta dietmat och små måltider. Svält förekommer ofta efter en tidigare period av övervikt varpå det uppstår en önskan om att bli smalare och tunnare. Många känner en intensiv hunger och blir besatta av mat, en inre oro som man ofta lugnar något genom fysisk aktivitet. Detta leder i sin tur ofta till överdriven träning som ökar förbränning och matsmältning samt leder till ytterligare viktnedgång.

Undernäringen innebär så småningom att krafter avtar och att koncentrationsförmåga minskar. En del får också sömnproblem och känner sig uppstressade och ängsliga. Känslan av att känna sig uppsvällda och obekväma efter måltider samt ängslan för att gå upp i vikt, leder ofta till att man framkallar kräkningar.

 

Undernäring ger förstoppning med hård och knölig avföring. Laxermedel och vätskedrivande medel används för att reducera vikt ytterligare.

 

Förekomsten av anorexi har ökat senaste åren. Det kan även finnas ett mörkertal där mildare fall av sjukdomen inte upptäcks. Man antar att 90 % av patienterna är unga kvinnor, men det har ökat även bland män.

 

Vad orsakar ätstörningar?

 

När det gäller orsaken till varför vissa utvecklar anorexi kan det finnas flera tänkbara orsaker. Biologiska, psykologiska och sociala faktorer spelar samman.

 

Rädsla för mognadsprocessen i tonåren är en av dessa faktorer. Under denna tid sker stora fysiska förändringar och dessutom nya psykiska och sociala utmaningar. Hos tjejer förändras kroppen betydligt och kroppsfettet ökar. Detta kan medföra ett behov av att känna att man vill kontrollera vikten och anorexia börjar ofta med en bantning efter en period av övervikt.

 

Personligheten hos anorektiker präglas gärna av perfektionism som kan vara på gränsen till tvångsbeteende. Beroendebeteende är ett annat typiskt tecken.

 

Patienterna med anorexi har sällan problem i skolan före sjukdomen men de uppstår ofta till följd av den. Man finner också ökad förekomst av depressiva symptom bland dessa patienter.

 

Det finns ingen typisk ”anorexifamilj” där sjukdomen ofta uppstår. Man har funnit att det ofta förekommer olika former av kommunikation- och samvarostörningar. Andra faktorer av betydelse är ofta ökad förekomst av viktproblem, fysisk och psykisk sjukdom och alkoholism.

 

Dagens krav att prestera och lyckas spelar också en roll för utveckling av anorexi. Detta är också gärna knutet till de kvinnliga ideal som säger att man ska vara attraktiv och smal. Speciellt stark är denna fokusering på vissa grupper som t ex balettdansare, modeller och gymnaster.

 

Efter en period av undernäring och svält sker hormonförändringar, förändringar i ämnesomsättning och i hjärnan (i områden som styr hunger- och mättnadskänslor) som gör att det är lättare att upprätthålla sitt tillstånd.

 

Hur diagnostiseras detta?

 

Läkare bör kartlägga en del centrala förhållanden i sjukdomshistorik. Detta gäller både rent fysiska men även psykiska. Närmare upplysningar om viktnedgång och patientens egen kroppsuppfattning bör vara centralt.

 

Det bör också ske en grundlig undersökning för att kontrollera att det inte har uppstått någon skada till följd av ätstörningen.

 

Vid tecken på komplikationer bör läkaren hänvisa till sjukhus där fler undersökningar kan utföras vid behov.

 

Hur behandlas man?

 

Målet med behandlingen är att stabilisera näringsintaget och vikten. Detta sker genom en försiktig kontrollerad viktökning under uppsikt och man försöker också att dämpa fysisk aktivitet. Det är också viktigt att bidra till självständighetsutveckling, ökad självkänsla, sund självbild och att minska patientens kontrollbehov.

 

Medicinsk behandling kan vara aktuell vid långvarig frånvaro av menstruation. Det kan då ges medicin som stimulerar eller efterliknar kroppens hormoner och som ger menstruation (t ex p-piller). Sådan behandling förebygger även risken för benskörhet efter 50-års ålder.

 

Antidepressiv medicinering kan också vara aktuellt i vissa fall.

 

Familjeterapi kan även vara nödvändigt i de fall där man tror att kan finnas problem i familjemiljön som kan vara bidragande till sjukdomen. Andra aktuella behandlingsmetoder kan vara individuell behandling med föräldrarådgivning, gruppterapi och miljöterapi som innebär att man läggs in på en barn- och ungdomspsykiatrisk avdelning.

 

Behöver man stöd och hjälp så finns det flera grupper man kan ta kontakt med.

 

Enligt sjukvårdslagen har du som patient rätt till bidrag för att täcka utgifter till tandvård när sjukdomen har påverkat tandhälsan.

 

Hur ser framtidsutsikterna ut?

 

Det är flera faktorer som bidrar till att sjukdomen kan bli kronisk. För det första sker det förändringar i kroppen vid svält (hormonella och på ämnesomsättning) som bidrar till att tillståndet kan upprätthållas. Svält leder till att man blir mer besatt av mat vilket gör att det kan vara svårt att koncentrera sig på annat. Detta i sin tur kan leda till att intressen och dylikt blir lidande och man isolerar sig socialt.

 

Matsmältningsbesvär som förstoppning ger känsla av uppblåsthet och förstärker behovet att fortsätta svälta sig. Ökat intag av sötningsmedelssötade drycker bidrar till besvären i magen. Andra faktorer som kan leda till kroniska besvär är att man har en förvrängd kroppsuppfattning som gör att små viktökningar ger känsla av tappad kontroll. Att man känner tillfredställelse när man går ner i vikt är en annan sådan faktor, samt att man då känner glädje av att kroppen blir magrare.

 

Dessutom kommer olösta familjekonflikter, exempelvis kring självständighet och utbrytning, samt omgivningens ökade uppmärksamhet i samband med sjukdomen leda till att man trivs i patientrollen.

 

Omkring hälften av de som lider av anorexi blir friska. 30 % blir bättre och 20 % får ett kroniskt tillstånd. Vid kronisk anorexia är dödlighet ökad då livsviktiga organ blir försvagade till följd av kronisk svält. Har sjukdomen varat länge med upprepade inläggningar är prognosen dålig. Många upplever återfall.

 

Komplikationer till följd av svält är rubbad vätske- och elektrolytbalans (natrium, kalium och klor i blodet), långvarig frånvaro av menstruation, kroniskt progression och död. Runt 5 % dör av sjukdomen, oftast på grund av undernäring med akuta följder eller självmord.

 

Att leva med ätstörningar

 

Mat spelar en viktig roll i familjelivet och ätstörningen skapar ofta konflikter. Det kan vara svårt att ta sig igenom en behandling ensam och det är därför viktigt att man får stöd från sina närmaste.

annons:

annons: