Välj den diet som passar dig bäst
Av: Vidar Tran
Du bör välja en kosthållning som du
trivs med och som gör att du går ner i vikt sakta. Det är nämligen de små
ändringarna i kost och livsstil som ger bäst effekt på sikt.
En ny studie publicerad i läkartidsskriften
New England of Medicine visade att fördelningen av fett, protein och
kolhydrater inte har så stor betydelse under en viktminskningsdiet. Så länge du
äter färre kalorier än du förbrukar så går du ner i vikt är budskapet.
NHI.no har frågat doktorand Ina Garthe
vid Norges idrottshögskola om vilken diet som fungerar bäst när du vill gå ner
i vikt.
Gå ner i vikt sakta, men säkert
Ina Garthe har utvärderat
viktreduktionsmetoder för toppidrottare på avdelningen för idrottsmedicin vid
Norges Idrottshögskola. Hon menar att långsam viktnedgång är bästa sättet för
överviktiga som önskar gå ner i vikt.
-
Om
du önskar ett varaktigt resultat bör du ha en långsam viktnedgång (0,5 kg per
vecka) med en kosthållning som du trivs med och som inte är så olik din egna i
utgångsläget. En avancerad diet som är svår att genomföra eller som avviker
mycket från din dagliga kosthållning, blir svårare att följa på längre sikt,
menar Garthe.
Stödjer forskning
Norges idrottshögskola stödjer
forskningsresultaten som i grund och botten säger att du måste äta mindre
energi än du förbrukar för att gå ner i vikt.
-
Ja,
vi (Norges idrottshögskola, journ. anm.) är eniga om att en viktnedgång är en
enkel beräkning, men det bör också nyanseras noga. Ett exempel kan vara att en
metod hos en toppidrottare bör vara annorlunda än metoden för en överviktig med
en lugn livsstil och insulinresistens, säger Ina Garthe.
Hon förklarar att en idrottare har ett
större behov av kolhydrater och protein för att upprätthålla träningsmängden och
reducera förlust av muskelmassa. En överviktig person med insulinresistens har
däremot inte samma stora behov av kolhydrater och kan därför äta en större
andel protein och fett.
Små ändringar ger varaktigt resultat
När det kommer till frågan om vilken
viktminskningsdiet som är bäst så råder stor oenighet bland läkare,
näringsfysiologer, kosthållningsexperter och forskare. Det finns många dieter
där ute. Du har både proteinrika, fettfattiga, fettrika dieter och lågkolhydrat
dieter osv.
Vilken dietmetod är bäst enligt dig?
Jag
menar att alla dieter ger god effekt om det bara handlar om viktminskning, så
länge energi in är mindre än energi ut.
För ett varaktigt resultat är det
viktigt att det inte bara är en ”kur” som avslutas efter uppnådd viktnedgång,
där du går tillbaka till den kosthållning som orsakade din viktuppgång.
Ina Garthe understryker att det hellre
bör vara en permanent förändring i livsstil som innehåller små ändringar i
kosthållningen samt att man inkluderar fysisk aktivitet.
Fördelar med protein
Ina Garthe preciserar hur viktigt det
är att vara uppmärksam på att dieten är varierad och inte exkluderar stora
livsmedelsgrupper som ger viktiga näringsämnen.
-
Detta
betyder till exempel att vid högfettdieter bör den största andelen av fettet
komma från omättat fett och att frukt, bär och grönsaker bör inkluderas,
förklarar Garthe. Doktoranden ser många fördelar med en kost med låg andel fett
och måttligt hög andel protein.
-
Låg
andel fett ger utrymme för ganska mycket mat eftersom fett är mest energitätt,
medan en högre andel protein ger mättnad. Kroppen använder också mer energi
till att smälta protein än kolhydrater och fett, förklarar hon till NHI.no.
Tio goda kostråd
Generellt är en långsam viktnedgång
som motsvarar ca 0,5 kg per vecka att rekommendera. För att lyckas med detta
behöver du ett energiunderskott på ca 500 kcal per dag. Detta underskott bör
vara resultat av ökad fysisk aktivitet och enkla ändringar i kosten. När det
gäller fysisk aktivitet är det viktigt att du hittar en form du trivs med. Du
kommer långt genom att lägga in naturlig motion i vardagen (ta trappor, gå
eller cykla till jobbet, gå en tur under telefonmötet och liknande).
När det gäller kosten har Ina Garthe
vid Norges Idrottshögskola följande råd:
·
Ät
regelbundna måltider under dagen (var 3-4:e timme)
·
Lägg
in nyttiga mellanmål så att du inte går och blir hungrig
·
Ät
frukost
·
Variera
valen av mat
·
Skär
ner på fettrika livsmedel men försök äta mat med omättat fett. Detta kan t ex
vara fet fisk, vegetabilisk olja i matlagning och margariner
·
Välj
magra mejeriprodukter
·
Välj
rena matvaror som filéer och magra köttprodukter istället för korvar och
pastejer
·
Välj
grova spannmålsprodukter
·
Använd
tallriksmodellen med 1/3 del grönsaker, 1/3 del fisk eller kött och 1/3 del med
potatis, ris eller pasta
·
Inkludera
frukt, grönsaker och bär i kosten
Artikeln är hämtad från nhi.no och är
skriven av journalisten Vidar Tran.
annons:
















