GI skolan del3 - GI och hälsa

Publisert 22. August 2010

Av Fredrik Paulún

Ett högt GI har visat sig öka risken för många kroniska sjukdomar. Har man den paleolitiska synen på kost och hälsa är det lätt att begripa, eftersom högglykemisk kost i den omfattningen den konsumeras idag är helt nytt.

GI och diabetes typ 2

Åldersdiabetes, diabetes typ 2, är en sjukdom på stark frammarsch i västvärlden. Utvecklingen i andra delar av världen visar samma tendens och även länder som Kina och Indien rapporterar om en kraftig ökning av antalet fall. I Sverige har vi ca 300 000 personer som fått diagnosen diabetes typ 2, men det finns ett stort mörkertal som ligger på gränsen att drabbas eller har fått sjukdomen utan att veta om det. Diabetes typ 2 är mycket starkt associerat med kosten men även med bristen på motion. En hög glykemisk belastning under långa perioder mattar ut kroppens förmåga att känna av insulinet. De höga insulinnivåerna gör helt enkelt att kroppen försöker minska dess effekt och man drabbas av insulinresistens. Det kan låta konstigt, men glöm inte att höga insulinnivåer är ofysiologiskt om de är kroniska. En tillfälligt hög insulinhalt gör ingen skada, men om du konstant går runt med skyhöga insulinnivåer reagerar kroppen som om du hade en onormalt hög insulinproduktion. Den stänger ned en del av de mottagare (receptorer) som känner av insulinet och dess blodsockersänkande egenskaper mattas av. Detta är ett försvar mot för höga insulinnivåer och den risken för blodsockerfall det innebär. Glöm inte bort att ett för lågt blodsocker är livsfarligt så för mycket insulin ska kroppen reagera mot. Konsekvenserna blir dock att insulinet tappar effekt, vilket gör att kroppen får svårt att hålla blodsockret nere. Den enda utvägen är att frigöra ännu mer insulin, vilket leder till ännu sämre insulinkänslighet och så vidare. Man är inne i en ond cirkel, och om insulinkänsligheten blir riktigt dålig har man vad som kallas diabetes typ 2.

Många ligger på gränsen

Innan man klassas som diabetiker är det ofta en lång väg, även om det kan gå fort. I Sverige är den yngsta typ-2-diabetikern 12 år gammal och i USA, där man har för vana att slå alla rekord, finns det rapporter om sjuåringar med åldersdiabetes. I de flesta fallen slår inte sjukdomen förrän i 50-60-årsåldern och det finns många varningstecken på vägen. Att sjukdomen dessutom går att vända gör att det är viktigt att känna igen dessa tecken. Det första som brukar hända är att man går upp i vikt och känner sig trött och orkeslös. Viktökningen i sig gör att mycket insulin förbrukas av fettcellerna, vilket tvingar fram en ännu större insulinproduktion för att blodsockret ska hållas konstant. Egentligen är det svårt att veta vad som är hönan och ägget eftersom övervikt leder till insulinresistens vilket leder till övervikt. De två faktorerna triggar varandra till situationen är så dålig att man blir sjuk. Som jag skrev går processen att vända genom motion, som stimulerar musklerna att ta upp mer blodsocker, samt genom en bättre kost. Det allra viktigaste är att minska den glykemiska belastningen genom bättre kolhydratkällor, ett lägre kolhydratintag samt ett något högre proteinintag. Fettkvaliteten är också mycket viktig eftersom både transfett och mättat fett sänker insulinkänsligheten.

Finns nyttig diabetes?
Det finns inga rapporterade fall av diabetes typ 2 bland dagens naturfolk och våra förfäder var knappast drabbade. Dock är förmågan att utveckla insulinresistens troligen en evolutionär fördel. Under perioder med liten tillgång på kolhydrater gäller det att kroppen inte tar upp så mycket blodsocker till muskler och lever utan sparar maximalt till hjärnan. Det ger maximal mental kapacitet och räddar oss från hypoglykemi, vilket i extrema fall kan vara dödligt. Åtminstone sänker det prestationsförmågan så mycket att det är risk för livsfara i en situation man utsätts för ett hot. Diabetes typ 2 är därför ett arv som har tjänat oss evolutionärt, men som blir sjukligt i våra tider.

GI PCOS
PCOS är ett syndrom som drabbar många kvinnor idag. Uppskattningsvis är 5-10% av alla kvinnor i fertil ålder drabbade. Det präglas av en ökning av testosteronproduktionen vilket leder till förstorade äggstockar med många små och omogna äggblåsor. PCOS diagnostiseras genom ultraljud och hormonprover. Tecken som är typiska för patienter för PCOS är störd menstruationscykel med långa uppehåll mellan menstruationerna. Många får också svårigheter med att bli gravida och ibland krävs det behandling för att de ska lyckas. Andra tecken på PCOS är akne, kroppsbehåring och bukfetma. Det som gör GI intressant i sammanhanget är att kvinnor med PCOS ofta har insulinresistens med det metabola syndromet som följd. GI är ett av de bästa verktygen för att bekämpa insulinresistens och det är mycket möjligt att det kan hjälpa även mot PCOS även om det fortfarande inte publicerats några studier i ämnet. Det vi kan se från forskningens värld är att en viktminskning hjälper många med PCOS (212) och då är det troligt att GI är bra att ta till.

Migrän
Om du har haft migrän någon gång vet du hur förlamande det kan vara. För en person som inte är drabbad kan det tyckas fånigt att ”lite” huvudvärk kan vara så besvärligt, men för den drabbade finns det knappt något värre. Särskilt som de mediciner som finns idag har begränsad effekt är det viktigt att utnyttja kostens möjligheter att förebygga/behandla migrän. Det tycks som om ett anfall kan orsakas av biogena aminer som finns t ex i rödvin och ost, men serotonin är också en biogen amin. Som du säkert känner till är serotonin en av de signalsubstanser som får oss att må bra, men för mycket kan orsaka migränanfall. När du äter får du en insulinutsöndring och ju större glykemisk belastning du får desto mer insulin frigör kroppen. Insulin ökar produktionen av serotonin och det är därför många som är drabbade av migrän anser att det som ger stor glykemisk belastning också kan orsaka ett anfall.

Cancer
Visste du att en hög glykemisk belastning ökar risken för flera cancerformer? De som har undersökt, och där man funnit ett samband är magsäckscancer (206), bröstcancer (207), tjocktarmscancer (208), strupcancer (209), livmodercancer (210), äggstockscancer (211) och cancer i bukspottskörteln (212). Säkert spelar den glykemiska belastningen en roll även i andra cancerformer men det är dessa som forskarna har studerat hittills. Troligen beror den ökade risken på den stora insulinutsöndring som den glykemiska belastningen orsakar. Insulin är nämligen ett hormon som ökar celldelningen och givetvis påverkas alla celler, även cancerceller. I normala fall hinner immunförsvaret angripa och ta död på nyss uppkomna cancer celler. Det händer hela tiden. Om cellerna får snabbare delning tack vare insulin ökar dock risken för att sjukdomen ska hinna få fäste.

Hjärt-/kärlsjukdomar
Blodsockerstegringen efter måltid är en av de viktigaste faktorerna för hjärt-/kärlhälsa (205). Om det stiger för mycket vid måltid efter måltid, pga högt glykemiskt index och/eller ett för stort intag av kolhydrater, ökar risken för att du ska drabbas av kärlkramp och hjärtinfarkt. Eftersom hälften av alla svenskar som dör avlider i hjärt-/kärlsjukdomar är detta att ta på allvar. Det som händer om blodsockret drar iväg är att det minskar HDL (det goda kolesterolet), ökar triglyceriderna, ökar inflammation i blodkärlen samt ökar blodets förmåga att klumpa ihop sig. Allt detta är ett perfekt upplägg för att det ska bildas plack i blodkärlen och om du är mån om ditt hjärta ska du tänka på din glykemiska belastning.

GI och övrig hälsa
Om du ännu inte är övertygad av GI:s förträfflighet ska jag snabbt gå genom några av de områden där GI också har betydelse, men inte är lika undersökt. En kost med hög glykemisk belastning ökar risken för karies och det beror inte bara på det höga innehållet av socker (213). Eftersom ett högt blodsocker kan binda till proteiner i hjärnan kan man anta att en hög glykemisk belastning under lång tid kan sänka mental prestationsförmåga. Man ser det hos diabetiker (214) och det är tänkbart att även friska personer påverkas negativt. Glukos kan också binda till ögats proteiner vilket gör att en hög glykemisk belastning ökar risken för gråstarr (215). Inflammationer är en faktor i många olika sjukdomar som MS, reumatism, ulcerös kolit, crohn´s sjukdom, eksem mm och eftersom en hög glykemisk belastning ökar de inflammatoriska processerna i kroppen (216) ligger det nära till hands att dra slutsatser.

annons: